Flingan i himlen

Inlägget jag gjorde om höns och höstlöv för bara några dagar känns omedelbart inaktuellt… Nu känner jag mig ängslig igen och flocken är otrygga ute.

I lördags när hönsen var i trädgården hörde vi plötsligt oroliga ljud från dem. Jag gick ut och fick se en livlös kropp bakom hallonbuskarna. Två av hönorna var inne i snåren mot skogen, två var bakom huset och de andra visade sig ha sprungit in i hönsgården.

Det var visst inget hot från marken som kom, utan från luften. Någon typ av rovfågel hade attackerat den mest sociala och och nyfikna av dem alla – Flingan.

Så himla sorgligt.

Barnen ville delta i sorgen. Titta och fråga. “Det ser ut som hon sover”, sa treåringen. “Nu kommer hon aldrig att leva igen”, sa femåringen.

Vi lär oss att förstå döden tillsammans. Det lär ta hela livet.