Sedan vi restaureringsevakuerade oss och flyttade in hos pappa och bonusmamma för tre veckor har jag lekt med tanken på att flytta in till stan på riktigt. Den mellanstora staden som Gävle är, är så förförisk med sina korta avstånd till dagis och jobb, kvällsöppna mataffärer och möjlighet till en afterwork-öl bara ett kvarter bort.
Men idag drabbades jag av hemlängtan! Jag längtar efter mina höns! Att sitta nära dem medan de pickar i sig mumsbitar, sprätter i jorden och lyssna på deras ljud när de meddelar varandra om surrande flugor, varnar för flygande fåglar och gläds åt upphittade maskar. OM vi någonsin skulle flytta in till stan måste vi bo på ett sätt som gör att vi kan fortsätta ha höns!
Det andra som får hemlängtan att dunka är trädgården! Nu har de första krokusarna tittat upp, tillsammans med scilla och tussilago. Snart kommer hyacinter, vitsippor, lungört, tulpaner och trädgårdsvivor. Jag vill inte missa en enda av dem. OM vi någonsin skulle flytta till stan vill jag ta med mig varenda perenn, buske, grässtrå och vartenda träd i trädgården.
Lika bra att bo kvar på gården!
Hej! Tänk att jag alltid läser din krönika i Gård och torp och först nu såg att du har en blogg! :-) Lägger den på min lista!
SvaraRaderaHej! Kul att du hittade hit och tack för din kommentar som gjorde att jag upptäckte din trevliga blogg!
RaderaJag älskar landet men har lekt med tanken att köpa en liten lägenhet i stan i ett gammalt hus att restaurera, så man kan åka in och bara bo när man vill, kanske är bra om en sisådär 20 år när man kanske har barn i en ålder då de inte vill bo 6 mil från skola och vänner..
SvaraRaderaPrecis - det fantiserar jag också om. Jag tänker mig en vinterlägenhet där man kan bo när livet på landet är som hårdast...
Radera