Bygg en naturlig pergola!

Före: Pergolan har en stomme av gamla grånade hässjastörar som grävdes ned djupt i marken med hjälp av traktor. Störarnas ändar brändes innan de sattes på plats och hålen fylldes med stenmjöl – allt för att träet ska stå emot röta så bra som möjligt.

Efter: Pergolan har fått väggar av flätade grenar. Väggen längst bak mot skogen har en glespanel för att ge en omslutande rumskänsla och för att skymma komposthörnan. Taket utgörs av ett rostigt armeringsnät där växterna kan klättra och bilda ett grönt tak så småningom. På marken ligger naturgrus.

Flätad vägg: Guldhumlen leds kors och tvärs för att väggarna ska bli så täta som möjligt. Humlen kommer inte att klippas ned när säsongen är slut, utan flätverket ska byggas på naturligt varje år.

Plankvägg: Väggen mot skogen är byggd som ett glest plank. Plankorna har olika bredd och vissa har “vankanten” kvar, d.v.s. de är inte parallellsågade utan har en del av stockens rundning och spår av barken kvar. (Syns bäst på plankan längst till vänster) Det gör att väggen ser mer levande ut, lite som stammarna i en tallskog.
Så här tänkte vi:
Trädgården ligger mellan ängar, åkrar och skog och när vi återupplivade den tidigare igenvuxna köksträdgården ville vi använda material som smälte in i landskapet så bra som möjligt.
Grånat trä är bland det finaste jag vet, så jag blev oerhört glad när våra snälla grannar skänkte oss gamla hässjastörar. Störarna är alltså sådana som man byggde ställningar; hässjor av för att torka hö på ängarna förr i tiden.
För att störarna skulle stå emot röta så länge som möjligt, gjorde vi upp en eld där vi brände ändarna så de blev förkolnade på ytan. Det är den mest miljövänliga impregnering man kan göra!
Ett annat tips för att slippa byggvaruhusens tryckimpregnerade virke som innehåller en massa otäcka kemikalier, är att stryka trä som ska stå utomhus med linolja.  Ändträ kan doppas i outspädd linolja: Häll linolja i en hink och låt änden stå i hinken och dra åt sig en stund.
Trä som inte har direktkontakt med jorden men som ändå är utsatt för fukt från regn och snö kan “halvoljas”: Blanda 50% linolja med 50% balsamterpentin och stryk på med pensel. Upprepa varje säsong om du är riktigt noggrann. Det är inte jag.
Köksträdgården: Pergolan ligger i mitten av den avlånga köksträdgården. Här på höger sida finns odlingsbäddarna. På vänster sida, skymd bakom pergolan finns bärbuskar.

Så anlade vi vår köksträdgård

April 2011

Juni 2012

Äntligen börjar det växa och bli grönt i köksträdgården! Det här är bara andra säsongen vi har våra odlingar. Tidigare var platsen ett igenvuxet virrvarr men förra våren när vi dränerade om alla hus på gården passade vi på att ta grävmaskinens hjälp med att skapa en plats för växande grön mat.

Platsen ligger lite avsides från bostadshuset, snett bakom ladan som syns till höger på de båda bilderna ovan. Här såg vi spår av en gammal köksträdgård med upphöjda bäddar men allt var övervuxet av sly och ogräs. Nu efter förvandlingen består köksträdgården av tre delar: I den bortre änden mot staketet finns odlingsbäddar och en komposthörna, i mitten ligger en pergola där vi har matplats och i avdelningen närmast i bild finns bärbuskar.

Före

Samma vy, efter

Så här gjorde vi:

1. Grävmaskinen rev upp sly och ogräs med rötterna och fyllde igen gropar och andra ojämnheter. En svag lutning mot söder bibehölls för att maximera värmen här i sydligaste norrland.

2. Staketstolpar sattes upp i samma läge som vi hittade rester från gamla stolpar. Staketet rekonstruerades och ett plank byggdes mot en komposthörna. Störar till en pergola sattes djupt i marken med grävmaskinens hjälp. Av stenarna som fanns i marken och som kommit upp vid dräneringen byggdes en stenmur.

3. Till en början hade vi tänkt mura upphöjda odlingsbäddar av tegel men till vår överaskning och stora lycka stötte grävmaskinen på tio gamla staketstolpar i granit! De hade uppenbart utgjort odlingsbäddar tidigare men varit så övervuxna att de blivit osynliga. Efter lite skissande och pusslande pillade grävmaskinen dem på plats. Två lagom stora bäddar blev det, ca 1,20 m breda och 1,50 m respektive 1,90 m långa. Sedan byggde vi fyra mindre odlingsbäddar av runda naturstenar. Alla bäddar fylldes med den fina matjord som fanns i marken och gödsel från grannens stall.

En vårvinterdag i år innan staketet var klart. Snön smälter snabbast på odlingsbäddarna till vänster som ligger högst och dessutom närmast planket. Där ser man hur mikroklimatet kan förbättras!

4. Markduk lades på gångarna mellan odlingsbäddarna och över pergolans markyta. Sedan körde vi skottkärra efter skottkärra med singel och krattade ut.

5. Bärbuskar samlades ihop från olika ställen på gården där de stod förvuxna eller förvildade. Fyra vinbärsbuskar fick vi ihop; två röda, en vit och en svart och de placerades i området vid stenmuren.

Fyra vinbärsbuskar flyttades och placerades vid en nyanlagd stenmur

Guldhumle klättrar på pergolan, byggd av gamla hässjestörar

Ljusgröna fällbord och Grythyttans mörkgröna fällstolar ropades in när Länsmuseet Gävleborg auktionerade ut sina gamla cafémöbler

Bakom planket finns komposthörnan och plats för redskap. Staketet av hässjestörar är återuppfört utifrån hur det såg ut tidigare. Närmast i bild syns två odlingsbäddar av gamla granitstolpar. Längs planket och staketet finns odlingsbäddar satta av natursten

En av de två odlingsbäddarna gjorda av gamla staketstolpar i granit. Här växer lök, sallat och rädisor i år. Nästa år blir det något annat, eftersom vi ska odla enligt principen för växelbruk

En syrén tittar in över staketet. Planket, som tillverkades av bräder med olika bredd och i olika grå nyanser, ska förses med en grind i hålet till vänster. 

En egentillverkad trampsten i betong underlättar skötseln i odlingsbädden. Smultron, lavendel och rabarber har tagit fart medan frösådd gräslök och sockerärt tvekar lite i junis svalka.

Så här ett år efter att projektet började knytas ihop kan jag göra en första utvärdering. Än så länge återstår en hel del finlir, men själva grundkonceptet är klart. Förutom markduk och singel är köksträdgården uppbyggd med fått, funnet och återvunnet material. Det känns bra för en miljömedveten snåljåp som mig. Utformingen gör den lättskött och än så länge känns odlingen lagom stor. (Växer vi ur den har vi ytterligare fyra hektar att kunna ta i anspråk...) Det är både en spännande och samtidigt en harmonisk plats som vi dras till, hela familjen. En plats där vi kan visa barnen att mat kommer från jorden och inte växer i varuhus, samtidigt som vi kan uppleva den sinnliga kittlingen av att äta något från sol till bord inom en minut.

Det självkritiska betyget lyder; Mycket Väl Godkänt!