Den senaste perioden har varit så himla tung. Jag har varit sjuk upprepade gånger, barnen minst lika många. Jobbet har inneburit övernattningar och många sena kvällar. De timmar som blir över har varit fulltecknade av ideella åtaganden. Lösryckt husrenovering har klämts in i andningshålen. Uppepå allt ligger ett trauma och en handfull orosmoln av släktrelaterad karaktär och trycker tankarna. Jag är helt utmattad.
När jag startade bloggen för två år sedan lovade jag mig själv att aldrig be om ursäkt om det blev långt mellan inläggen under någon period. Så det gör jag inte heller. Däremot vill jag skrika ut min frustration över att inte kunna prioritera skrivandet så mycket som jag vill! Att blogga ger mig så väldigt mycket; att sortera tankarna, reflektera, berätta, ta emot respons. Jag vill ha mer av det! Och jag vill ha tid att läsa andras bloggar, något som jag är helt utsvulten på.
Det måste till en förändring! Jag ska göra vad jag kan för att frigöra tid. Och på den tiden ska jag göra saker som får mig att må bra.
Det här inlägget läser jag och nickar igen kännande. Varför är det så många måsten i livet, varför finns det så lite måbra tid? Det behövs träning för att säga nej och ja till det som är bra.
SvaraRaderaJust nu har jag lite träningsvärk...
Kramar
Cia
Väldigt viktigt att ta sig tid för det inre arbetet också! Egentid för reflektion och total avkoppling. Tänk på att sköta om dig så att du inte går "sönder", för du borde vara viktigast i ditt liv. Prio ett är du själv för då orkar du med dig själv OCH andra.Förlåt om detta lät som pekpinnar, men menar bara väl. Har själv varit där!
SvaraRaderaMvh Åsa
Usch vad jag känner igen mig. På alla punkter tyvärr utom övernattningar med jobbet. Jag saknar mitt bloggande så mycket och visserligen läser jag andras bloggar men mest som hastigast innan jag ska sova och jag hinner/orkar aldrig kommentera som jag vill. Vill så gärna komma igång med mitt skrivande igen för det är som du skriver att det ger så mycket. Just nu räcker energin inte till och det känns bara jobbigt fast jag tycker så mycket om det. Önskar dig energi och glädje så tiden och lusten kommer åter, jag älskar dina inlägg och din blogg är definitivt en av mina absoluta favoriter.
SvaraRaderaDet där med livspusslet är ju inte lätt. Man får kämpa på och hitta små förändringar åt gången. En tröst när renoveringarna känns jobbiga är att det är roligt när man tittar tillbaka på bilderna och minns. Lycka till!
SvaraRaderaVi har med varit sjuka flera gånger i år, jättejobbigt. Tar tid innan man får tillbaka energin igen.
SvaraRaderaKram
Bara Anna
Annacecar.blogspot.com