lördag 16 februari 2013

Så grävde vi nytt avlopp

Grävning för trekammarbrunn
Det går att gräva avlopp mitt i vintern! Trekammarbrunnen syns till höger.

För en tid sedan fick jag ett brev från kommunen som hälsade att vårt nyinstallerade avlopp blivit godkänt, så nu vågar jag berätta hur vi har gjort : )

Mitt självförtroende stod på topp när jag fick ansöknings-handlingarna godkända i december. Det är inte så att vi alltid envisas med att göra allt som har med gården att göra själva, men att anlita en konsult för att göra ansökan hade kostat en del tusenlappar. Nu har vi turen att en grannes pappa har erfarenheter av projektering - och har lantmäteriutrustning - så jag vågade mig på att göra handlingarna själv med hans hjälp. 
Och det lyckades!
Grävning för trekammarbrunn
Den nya trekammarbrunnen placerades bredvid den gamla avloppsbrunnen.

Vilket typ av avloppsystem man väljer beror på en rad faktorer, bl.a. hur marken ser ut. Vårt system är en vanlig variant som förekommer på landsbygden och består av tre delar; slamavskiljare, fördelningsbrunn och infiltrationsbädd.
Grävning för trekammarbrunn
Här är trekammarbrunnen nedgrävd och locket är det enda som syns.

Trekammarbrunn kallas också slamavskiljare och allt som spolas ned från toaletterna, handfatet, badkaren och diskmaskinen samlas och filtreras i den. Det tjockflytande materialet stannar i brunnen medan det lättflytande rinner vidare. En gång om året kommer slambilen och sörplar i sig den tjockflytande härligheten, så det är viktig att lägga trekammarbrunnen på en plats som är lättåtkomlig.
Infiltrationsbädd
Det här är infiltrationsbädden med fördelningsbrunn, spridarrör och avluftning.

Den lättflytande vätskan som rinner vidare är i klartext förorenat vatten. Men vatten kan renas genom att filtreras genom marken så därför gör man en stor bädd som fördelar vätskan innan den sipprar ner till grundvattnet. Längst till höger syns en fördelningsbrunn som bara fungerar som en koppling mellan trekammarbrunnens rör och bädden. De blå rören kallas spridarrör och har små hål genom vilka vätskan rinner ut. De gröna är avluftningsrör. Det bildas en del gaser som måste ta vägen någonstans, så rören fungerar som skorstenar och måste synas ovan mark och snö.
Infiltrationsbädd
Allt är klart! Infiltrationsbädden ligger på en åker och är markerad med stenar.

Själva grävarbetet gick snabbt! På två dagar var allt klart. Min bror är grävmaskinist och satt bakom spakarna medan antingen Björn eller svärfar gjorde slitet med spaden på marken. Enligt kommunens schabloner kostar det omkring 70 000 kr att göra ett nytt avloppsystem. Vi kom lite billigare undan eftersom vi envisades med att göra så mycket som möjligt av arbetet själva.

6 kommentarer:

  1. Mycket jobb! Så bra att det blev godkänt och bra.

    SvaraRadera
  2. Intressant med en avlopps-tutorial! :)
    Valde ni ut platsen själva eller var det någon från kommunen som kom dit och pekade? Och var det någon där innan och kollade marken?
    Stina

    SvaraRadera
  3. Vi valde platsen. Där grävde vi jordprov och lämnade in för analys hos en geokonsult.

    Efter att kommunen hade fått in ansökningshandlingarna kom en handläggare ut och kollade av dokumenten mot verkligheten.

    SvaraRadera
  4. Jag googlade på "redahylla" och hade turen att hamna här på din fina blogg. Hit återvänder jag gärna!

    /Anna-Karin

    SvaraRadera
  5. Det här har jag också gått igenom, nu hörde jag att det blir skatt på enskilda anläggningar! Hoppas det är de som inte fungerar eller gamla enkammarbrunnar. Det påstås också att bädden endast gäller 15 år, men då protesterar jag för det måste bero på hur brunnen sköts med tömningar.

    Ha det gott!
    Cia

    SvaraRadera