Det brinner i Högbo också. Men en betydligt snällare eld än den som slukade Muramaris. Ni som har följt bloggen ett tag vet att vägen till en ny kakelugn har varit lång. Men nu ryker det äntligen ur skorstenen igen! På bilden ovan tänder sotaren de allra första flammorna medan Björn och Nella håller andan av förväntan.
Tack och lov blev återinstallationen godkänd och äntligen får golvplåten, eldhunden och eldgaffeln fylla sin funktion! Och banne mig - värmemagasineringen fungerar ju! Vi eldar två gånger om dagen och även om det är smällkallt ute tar det tolv timmar innan kakelugnen har svalnat.
Vad jag inte räknat med påverkar den sinnesstämningen mer än jag trodde. Den diskreta doften av rök, eldens dova mullrande och den omfamnade värmen gör mig mjuk och lugn. Vilken investering!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Åh- lyckostar. En kakelugn är perfekt i den här kylan. Vi har haft en som hjälpligt fungerat och då brukade vi köra två eldningar per dag och det ger verkligen ett jätteelement. Nu ska vi få två av våra omsatta om ett par veckor, men det innebär ju att det inte blir någon eldning förrän till nästa vinter. Grattis!!
SvaraRaderaHärligt och underbart! Visst är det så att värmen och elden är lugnande för själen. Jag älskar vår kamin.
SvaraRaderaMysigt!
SvaraRaderaLite som ett husdjur, faktiskt. Varmt och avslappnade. Tur att man inte kan vara allergisk mot eld!
SvaraRaderaJag älskar kakelugnar! De är fantastiskt vackra. I vårt hus finns inga såna kvar, men det syns spår där de suttit. Jag hoppas på att kunna återinstallera en i framtiden :-)
SvaraRaderaPassa på medan det finns ROT-avdrag, vetja!
Radera