Som stormen river



Skorstenshuven slets ner i stormen...



... och landade i gruset, två meter från bilen.



En björk knäckes på mitten 20 meter från vårt hus.



Dagmar bröt trädet mitt i tu.

Två dagar efter att tomten hade lämnat oss med julefrid i sinnet kom stormen Dagmar och fick nerverna på helspänn. Jag vaknade flera gånger på natten till annandagen av att vindarna rev och slet i plåttaket och braket av knäckta och fallande träd. Det såg helt overkligt ut när jag tittade ut genom fönstret. Stora gamla tallar vajade fram och tillbaka som vindrutetorkare av stormvindarna.

Plåttaket fick den inte med sig men skorstenshuven tog vind som ett paraply och dunsade ned på gårdsplanen framför huset, där vi för ovanlighetens skull hade parkerat bilen. Oturligt nog hade vi sonens lilla kusin sovande hos oss. Båda barnen vaknade och blev rädda av oljuden. Jag försökte lugna dem med den allra snällaste godnattsagan. Rätt var det var blev det strömavbrott och kolsvart i barnkammaren! Innan paniken hann utbryta fick jag på mig en pannlampa och kunde fortsatta läsa. Tack och lov somnade de om igen.


En gran välte vid köksträdgården. Åt rätt håll som tur var!



Dominoeffekt; den stora granen med rotvälta knäckte toppen på granen bredvid.

När vi vaknade var det fortfarande strömavbrott. Det betyder att INGET funkar i huset. Ingen värme, inget vatten, (man kan alltså inte heller spola i toaletten), ingen Pippi Långstrumpfilm. Frågar man sonen var nog det sistnämnda värst. Vi pustade ut något när det började bli ljust ute men efter fem timmar började huset bli kallt. Vi stängde in oss i köket med de tre barnen och tände en massa ljus för att hålla värmen. Viss beredskap hade vi; en dunk med vatten och ett gasolkök gjorde att vi i alla fall kunde värma mjölkersättning till dottern.

Skogen som ett plockepinn med träd över vägen.

Barnen började snart klättra på väggarna i det lilla utrymmet, så vi tog en promenad ner till älven. På de 600 meterna var det två träd som låg över vägen. Vid 11-tiden hade vi gjort upp en flyktplan. Vi började packa för att åka in till släktingar i stan och övernatta där om inte strömmen kom tillbaka. Men så - blink, blink; efter nio timmar var felet äntligen åtgärdat och ljuset kom tillbaka till oss.