fredag 25 november 2011

Farstukammaren blir badrum (Del 3)



Sydöstra hörnet före förvandlingen.

Sydöstra hörnet efter förvandlingen.

Farstukammaren är det enda rum som vi har skalat av ner till timmerväggarna, eftersom det skulle fuktsäkras efter branschens alla regler. När den gröna plastmattan, de rosa tapeterna och takets träfiberskivor togs bort väntade en rad överraskningar. Ett genuint plankgolv, en barnkammartapet från 1940-talet och spår av en kamin som stått i hörnet där badkaret numera är placerat.  Vi såg också att enstaka stockar var lerklinade och kunde dra slutsatsen att husets stomme, som vi vet är hitflyttad, är ett ihop-plock från minst två byggnader.
Bakom väggarnas träfiberskivor fanns en barnkammartapet från 1940-talet.

Nordöstra hörnet under restaureringen.

Nordöstra hörnet efter restaureringen.

Under takets träfiberskivor fanns omålad pärlspont. Den var i fint skick, så den målade vi bara med matt vit linoljefärg. Till vår stora lycka fanns några meter profilerad taklist sparat ute på höskullen och det räckte precis till rummet. Våtrumsskivor användes både bakom kaklet i badkarshörnan och bakom pärlsponten. Vi valde en variant med slät och fin struktur för att skivorna skulle kunna vara synliga ovanför pärlsponten. Efter att skarvarna spacklats och skivorna målats med matt linoljefärg ser väggarna faktiskt ut att vara putsade.
Foto genom dörröppningen. Plankgolvet avlägsnades försiktigt och sågspånsisoleringen skottades bort.

Foto genom dörröppningen. Bara timmerväggarna och golvbjälkarna är kvar. Fri sikt ner till krypgrundens fönster.

Golvbjälklaget förstärktes för att klara tyngden från det vattenburna golvvärmesystemet och de tunga, tjocka klinkerplattorna.

Plankgolvet togs bort och lades undan eftersom vi ville ha klinkers med golvvärme. Jakten på klinker skulle bli ett flerårigt projekt. I ladugården låg flera kvadratmeter oanvänt Höganäs-klinker med tillhörande socklar som vi absolut ville lägga in. Problemet var bara att det fattades några kvadratmeter och att produktionen har flyttat utomlands med mindre och tunnare plattor till följd... Efter att bevakat annonser under en lång tid hade vi äntligen fått ihop tillräckligt. Den gula bården var oplanerad men blev ett lyckat resultat av man-tager-vad-man-får-tag-på-principen.
Foto genom dörröppningen under restaureringen. Tommy Kahlin från Kahlins sten och kakel tillhör en av få plattsättare som kan den traditionella metoden att sätta klinker i bruk. Det gjordes dock inte i vårt hus eftersom det bygger mycket på höjden.
Foto genom dörröppningen efter restaureringen.

2 kommentarer:

  1. Hej,

    Så fint badrummet blev! Jag hittade hit när jag sökte på mineritskivor + pärlspont. Den enda fråga som kvarstår nu efter att ha läst ditt inlägg är hur ni fäste pärlsponten utan att skada tätskiktet?

    mvh
    Mari

    SvaraRadera
  2. Kul att du gillar badrummet, Mari!

    Vi har bara tätskikt (alltså det där blå klägget som rollas på våtrumsgipset) där kaklet sitter, alltså i badkarshörnan. Under pärlsponten har vi en typ av film på rulle som marknadsfördes som ångspärr om jag minns rätt. Att undvika spikhål i den var omöjligt, helt enkelt.

    För att undvika fukt på väggar och golv duschar vi i badkaret, inlindade i duschdraperier åt alla håll. Och så har vi en riktigt bra fläkt som tillsammans med de två fönstren drar ut den fuktiga luften snabbt.

    SvaraRadera